Finansinspektionen har de senaste åren infört amorteringskrav och genomdrivit en övrig åtstramning på bolånemarknaden. Detta har skett på felaktiga grunder, har negativa välfärds- och fördelningseffekter och försämrar bolånemarknadens funktionssätt. Syftet har varit att öka bolånetagarnas motståndskraft och minska risken för djupare lågkonjunkturer, men i själva verket minskar amorteringskraven motståndskraften och snarast ökar risken för djupare lågkonjunkturer. Detta hävdar jag i en rapport till Stockholms Handelskammare som presenteras idag. Rapporten. Bilder powerpoint pdf. Video.
Media: DI DN1 DN2 SvD
Category Archives: Debate
How worried should we be about household debt?
“How worried should we be about household debt?“, Macroeconomic Discussions, the think-tank Fores, February 12, 2019 (Swedish).
Background paper.
Panel on Flexible Inflation Targeting at IMF’s Spring Meeting
Panel participation in seminar on Flexible Inflation Targeting at the IMF Spring Meeting, April 18, 2018, with Greg IP, Wall Street Journal as moderater; Tobias Adrian, IMF; Ilan Goldfajn, Central Bank of Brazil; Zdenek Tumame, previously at the Czech National Bank; Ksenia Yudaev, Central Bank of Russia; and me. My contribution are at the times 22:10, 44:50, and 48:45 in the video.
Bloomberg interview: Inflation targeting guru finds system has withstood the test
Bloomberg interview: “Inflation Targeting Guru Finds System Has Withstood the Test,” March 19, 2018.
Amorteringskraven: Inga sakliga skäl, men negativa konsekvenser
“Amorteringskraven: Inga sakliga skäl men negativa konsekvenser“, presentation på Bankföreningens lunchseminarium, 20 februari 2018.
Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta II: ”Flertalet omfattas inte” eller ”alla drabbas”?
“Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta II: ‘Flertalet omfattas inte’ eller ‘alla drabbas’?” (“How amortization requirements hurt young buyers of studios II: ‘Most not affected’ or ‘all hurt’?” in Swedish), Ekonomistas post, February 20, 2018.
Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta I
“Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta I” (“How amortization requirements hurts young buyers of studios,” in Swedish), Ekonomistas post, February 19, 2018.
Interview in Dagens Industri, February 21, 2018.
Amorteringskraven ökar obalanserna på bostadsmarknaden
“Amorteringskraven ökar obalanserna på bostadsmarknaden” (“Amortization requirements increase housing-market imbalances,” in Swedish), Ekonomistas post.
Höga bostadspriser och ökande skulder inget skäl för skärpt amorteringskrav
“Höga bostadspriser och ökande skulder inget skäl för skärpt amorteringskrav” (“High housing prices and increasing debt no reason for stricter amortization requirements”, in Swedish), Ekonomistas post, October 30, 2017.
Article in Dagens Industri (in Swedish), October 31, 2017.
Interview in SVT Aktuellt (in Swedish), November 3.
SVTPlay (Interview starts after 9 min 25 sek).
Previous related Ekonomistas posts (in Swedish):
“Finansinspektionens två argument för skärpt amorteringskrav håller inte: (1) Räntekänsligheten”
“FI:s andra argument håller inte heller: (2) Inkomstkänsligheten”
Remissvar med (consultation response, in Swedish, with) Peter Englund
Englund och Svensson avstyrker Finansinspektionens förslag om skärpt amorteringskrav
Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter avstyrks i ett remissvar av Peter Englund och mig.
Motiveringen för förslaget är att högt skuldsatta hushåll skulle kunna komma att minska sin konsumtion kraftigt om räntorna stiger eller vid ett inkomstbortfall och att detta i sin tur skulle kunna förstärka en konjunkturnedgång.
Men, för det första, en konjunkturnedgång skulle normalt mötas med en räntesänkning av Riksbanken, inte en räntehöjning. Detta skulle förbättra högre skuldsatta hushålls kassaflöde mer än lägre skuldsatta. Höga skulder utgör på så vis en slags försäkring mot konjunkturnedgångar, och skulle normalt snarare dämpa än förstärka en konjunkturnedgång. I själva verket ökar höga skulder och rörliga räntor genomslaget för penningpolitiken och ger Riksbanken allt annat lika bättre möjligheter att stabilisera konjunkturen.
För det andra, Finansinspektionens uppfattning att konsumtionen för högt skuldsatta hushåll skulle vara mer inkomstkänslig saknar empiriskt stöd. Den motsägs i själva verket av de vetenskapliga studier av internationella erfarenheter som Finansinspektionen anför till stöd för sin uppfattning.
För det tredje, förslaget innebär ett steg tillbaka mot det tidiga 1980-talets detaljreglerade kreditmarknad, med åtföljande begränsningar av valmöjligheter och välfärd för drabbade hushåll.
Läs hela remissvaret här.
Ekonomista-inlägg med kommentarer och diskussion här.
Englund and Svensson reject Riksbank’s proposal for target variable and variation band
Consultation response to the Riksbank’s memorandum “Change of target variable and introduction of variation band”
Peter Englund and Lars E.O. Svensson, Stockholm School of Economics pdf Swedish Ekonomistas
The Riksbank’s proposal for a change of target variable and the introduction of a variation band is rejected. There is no urgent need for these changes now, and it is inappropriate to forestall the parliamentary committee that currently reviews the monetary policy framework, including the issue of the choice of target variables and a possible variation band. The proposal for introduction of a variation band is specifically rejected. It does not serve any purpose and can, in practice, create a significant ambiguity about the inflation target, result in less effective anchoring of inflation expectations, and make it more difficult both to evaluate the Riksbank’s target achievement and to hold the Riksbank accountable for fulfilling the monetary policy goals. Continue reading
Remissvar på Riksbankens PM om “Byte av målvariabel och introduktion av variationsband”
Peter Englund och Lars E.O. Svensson, Handelshögskolan i Stockholm pdf English Ekonomistas
Riksbankens förslag om byte av målvariabel och introduktion av ett variationsband avstyrks. Det finns inte något akut behov av dessa förändringar nu och det är olämpligt att föregripa den parlamentariska kommitté som gör en översyn av det penningpolitiska ramverket som bl.a. innefattar valet av målvariabel och eventuellt variationsband. Förslaget om introduktion av ett variationsband avstyrks speciellt. Det fyller inte någon funktion och kan i praktiken skapa en betydande oklarhet om penningpolitikens mål, ge ett sämre ankare för inflationsförväntningarna samt försvåra såväl en utvärdering av måluppfyllelsen som ett ansvarsutkrävande av Riksbanken. Continue reading
Questions to Goodfriend and King, King’s (misleading) reply, and my response
Substantially revised and updated on May 15, 2016.
On Thursday, May 12, the Finance Committee of the Riksdag had a hearing on the review by Marvin Goodfriend and Mervyn King of Swedish monetary policy. I had the opportunity of asking some questions at the hearing. They were: Continue reading
The deceptive debt ratio – scrutiny of Riksbank assertions
IMF: Monetary policy should focus on price stability
Monetary policy should stick to its core mandate of price stability, and should deviate from its traditional role only if the benefits to the economy outweigh the costs, according to a new study from the International Monetary Fund, “Monetary Policy and Financial Stability.”
The question is whether monetary policy should be altered to contain financial stability risks. Should it lend a hand by temporarily raising interest rates more than warranted by price and output stability objectives?
Based on our current knowledge, and in present circumstances, the answer is generally no.