Category Archives: Debate

Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter

Finansinspektionen har de senaste åren infört amorteringskrav och genomdrivit en övrig åtstramning på bolånemarknaden. Detta har skett på felaktiga grunder, har negativa välfärds- och fördelningseffekter och försämrar bolånemarknadens funktionssätt. Syftet har varit att öka bolånetagarnas motståndskraft och minska risken för djupare lågkonjunkturer, men i själva verket minskar amorteringskraven motståndskraften och snarast ökar risken för djupare lågkonjunkturer. Detta hävdar jag i en rapport till Stockholms Handelskammare som presenteras idag. Rapporten. Bilder powerpoint pdf. Video.
Media: DI DN1 DN2 SvD

Sammanfattning

Continue reading

Panel on Flexible Inflation Targeting at IMF’s Spring Meeting

Panel participation in seminar on Flexible Inflation Targeting at the IMF Spring Meeting, April 18, 2018, with Greg IP, Wall Street Journal as moderater; Tobias Adrian, IMF; Ilan Goldfajn, Central Bank of Brazil; Zdenek Tumame, previously at the Czech National Bank; Ksenia Yudaev, Central Bank of Russia; and me. My contribution are at the times 22:10, 44:50, and 48:45 in the video.

Höga bostadspriser och ökande skulder inget skäl för skärpt amorteringskrav

Höga bostadspriser och ökande skulder inget skäl för skärpt amorteringskrav” (“High housing prices and increasing debt no reason for stricter amortization requirements”, in Swedish),  Ekonomistas post, October 30, 2017.

Article in Dagens Industri (in Swedish), October 31, 2017.

Interview in SVT Aktuellt (in Swedish), November 3.
SVTPlay (Interview starts after 9 min 25 sek).

Previous related Ekonomistas posts (in Swedish):
Finansinspektionens två argument för skärpt amorteringskrav håller inte: (1) Räntekänsligheten
FI:s andra argument håller inte heller: (2) Inkomstkänsligheten

Remissvar med (consultation response, in Swedish, with) Peter Englund

Englund och Svensson avstyrker Finansinspektionens förslag om skärpt amorteringskrav

Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter avstyrks i ett remissvar av Peter Englund och mig.

Motiveringen för förslaget är att högt skuldsatta hushåll skulle kunna komma att minska sin konsumtion kraftigt om räntorna stiger eller vid ett inkomstbortfall och att detta i sin tur skulle kunna förstärka en konjunkturnedgång.

Men, för det första, en konjunkturnedgång skulle normalt mötas med en räntesänkning av Riksbanken, inte en räntehöjning. Detta skulle förbättra högre skuldsatta hushålls kassaflöde mer än lägre skuldsatta. Höga skulder utgör på så vis en slags försäkring mot konjunkturnedgångar, och skulle normalt snarare dämpa än förstärka en konjunkturnedgång. I själva verket ökar höga skulder och rörliga räntor genomslaget för penningpolitiken och ger Riksbanken allt annat lika bättre möjligheter att stabilisera konjunkturen.

För det andra, Finansinspektionens uppfattning att konsumtionen för högt skuldsatta hushåll skulle vara mer inkomstkänslig saknar empiriskt stöd. Den motsägs i själva verket av de vetenskapliga studier av internationella erfarenheter som Finansinspektionen anför till stöd för sin uppfattning.

För det tredje, förslaget innebär ett steg tillbaka mot det tidiga 1980-talets detaljreglerade kreditmarknad, med åtföljande begränsningar av valmöjligheter och välfärd för drabbade hushåll.

Läs hela remissvaret här.
Ekonomista-inlägg med kommentarer och diskussion här.

Englund and Svensson reject Riksbank’s proposal for target variable and variation band

Consultation response to the Riksbank’s memorandum “Change of target variable and introduction of variation band”

Peter Englund and Lars E.O. Svensson, Stockholm School of Economics    pdf   Swedish   Ekonomistas

The Riksbank’s proposal for a change of target variable and the introduction of a variation band is rejected. There is no urgent need for these changes now, and it is inappropriate to forestall the parliamentary committee that currently reviews the monetary policy framework, including the issue of the choice of target variables and a possible variation band. The proposal for introduction of a variation band is specifically rejected. It does not serve any purpose and can, in practice, create a significant ambiguity about the inflation target, result in less effective anchoring of inflation expectations, and make it more difficult both to evaluate the Riksbank’s target achievement and to hold the Riksbank accountable for fulfilling the monetary policy goals.  Continue reading

Remissvar på Riksbankens PM om “Byte av målvariabel och introduktion av variationsband”

Peter Englund och Lars E.O. Svensson, Handelshögskolan i Stockholm    pdf   English   Ekonomistas

Riksbankens förslag om byte av målvariabel och introduktion av ett variationsband avstyrks. Det finns inte något akut behov av dessa förändringar nu och det är olämpligt att föregripa den parlamentariska kommitté som gör en översyn av det penningpolitiska ramverket som bl.a. innefattar valet av målvariabel och eventuellt variationsband. Förslaget om introduktion av ett variationsband avstyrks speciellt. Det fyller inte någon funktion och kan i praktiken skapa en betydande oklarhet om penningpolitikens mål, ge ett sämre ankare för inflationsförväntningarna samt försvåra såväl en utvärdering av måluppfyllelsen som ett ansvarsutkrävande av Riksbanken.  Continue reading

IMF: Monetary policy should focus on price stability

Monetary policy should stick to its core mandate of price stability, and should deviate from its traditional role only if the benefits to the economy outweigh the costs, according to a new study from the International Monetary Fund, “Monetary Policy and Financial Stability.”

The question is whether monetary policy should be altered to contain financial stability risks. Should it lend a hand by temporarily raising interest rates more than warranted by price and output stability objectives?

Based on our current knowledge, and in present circumstances, the answer is generally no.