Remissvar på Riksbankens PM om “Byte av målvariabel och introduktion av variationsband”

Peter Englund och Lars E.O. Svensson, Handelshögskolan i Stockholm    pdf   English   Ekonomistas

Riksbankens förslag om byte av målvariabel och introduktion av ett variationsband avstyrks. Det finns inte något akut behov av dessa förändringar nu och det är olämpligt att föregripa den parlamentariska kommitté som gör en översyn av det penningpolitiska ramverket som bl.a. innefattar valet av målvariabel och eventuellt variationsband. Förslaget om introduktion av ett variationsband avstyrks speciellt. Det fyller inte någon funktion och kan i praktiken skapa en betydande oklarhet om penningpolitikens mål, ge ett sämre ankare för inflationsförväntningarna samt försvåra såväl en utvärdering av måluppfyllelsen som ett ansvarsutkrävande av Riksbanken. 

Riksbanken överväger att byta målvariabel för inflationsmålet till KPIF samt införa ett variationsband på +/- 1 procentenhet för att illustrera att inflationen kommer att variera runt målet på 2 procent. Förändringarna väntas kunna tillämpas av Riksbanken vid det penningpolitiska mötet i september 2017. Riksbankens överväganden i sitt PM ”Byte av målvariabel och introduktion av variationsband” gick ut på remiss till bl.a. Handelshögskolan i Stockholm i maj 2017.

Vi avstyrker dessa förändringar. Riksdagen har tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppdrag att göra en översyn av det penningpolitiska ramverket. Kommittén ska analysera och bedöma samt föreslå de ändringar som den anser nödvändiga inom flera områden, bl.a. penningpolitikens mål och medel. Detta område inkluderar valet av målvariabel och eventuellt behov av ett variationsband. Eftersom det inte finns något akut behov nu av att byta målvariabel och introducera ett variationsband är det lämpligt att invänta kommitténs förslag innan några förändringar vidtas. Det är olämpligt att föregripa kommitténs arbete och dess demokratiskt förankrade analys, bedömning och eventuella förslag beträffande målvariabel och variationsband.

Vi avstyrker speciellt en introduktion av ett variationsband, ett nytt namn på det toleransintervall som Riksbanken avskaffade 2010. Toleransintervallet avskaffades av ett gott skäl: Det fyllde inte längre någon funktion. Toleransintervallet fyllde tidigare bara funktionen att för allmänheten betona att Riksbanken inte har perfekt kontroll över inflationen och att inflationen realistiskt kommer att fluktuera runt målet. Att inflationsutfallet är osäkert och att inflationen därför kommer att variera var dock väl känt 2010 efter 15 år av inflationsmålspolitik. För denna kännedom krävdes inte längre något toleransintervall och därför fyllde det inte längre någon funktion. I nuläget är det fortfarande väl känt att inflationsutfallet är osäkert och att inflationen därför kommer att variera.

Det finns dessutom en stor nackdel med att införa ett variationsband. Det riskerar i praktiken att uppfattas som ett s.k. målintervall, dvs. att inflationsmålet är uppfyllt så fort inflationen ligger inom variationsbandet. Det är stor skillnad mellan ett målintervall mellan 1 och 3 procent och ett punktmål på 2 procent med ett variationsband på +/- 1 procentenhet, även om Riksbankens PM inte gör något försök att förklara skillnaden. Införandet av ett variationsband kan därför att i praktiken skapa en betydande oklarhet om penningpolitikens mål, ge ett sämre ankare för inflationsförväntningarna samt försvåra såväl en utvärdering av måluppfyllelsen som ett ansvarsutkrävande av Riksbanken.

Risken för denna oklarhet om målet är särskilt stor eftersom variationsbandet skulle införas vid en tidpunkt då inflationsutfallet under många år legat betydligt under målet och Riksbanken därigenom under dessa år missat målet. Allmänhet och bedömare kan därför se införandet av ett variationsband som ett försök av Riksbanken att med en minskad tydlighet i målformuleringen undandra sig ansvaret för att ha missat målet.

Stockholm 2017-06-20

Peter Englund, Professor emeritus, Institutionen för finansiell ekonomi, Handelshögskolan i Stockholm

Lars E.O. Svensson, Affilierad professor, Institutionen för nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm

(Kommentarerna är författarnas egna och inte nödvändigtvis representativa för övriga personer vid Handelshögskolan i Stockholm)

Share Tweet about this on TwitterShare on FacebookEmail this to someoneShare on Google+Print this page