Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta II: ”Flertalet omfattas inte” eller ”alla drabbas”?

“Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta II: ‘Flertalet omfattas inte’ eller ‘alla drabbas’?” (@How amortization requirements hurt young buyers of studios II: ‘Most not affected’ or ‘all hurt’?” in Swedish), Ekonomistas post, February 20, 2018.

Share Tweet about this on TwitterShare on FacebookEmail this to someoneShare on Google+Print this page

Höga bostadspriser och ökande skulder inget skäl för skärpt amorteringskrav

Höga bostadspriser och ökande skulder inget skäl för skärpt amorteringskrav” (“High housing prices and increasing debt no reason for stricter amortization requirements”, in Swedish),  Ekonomistas post, October 30, 2017.

Article in Dagens Industri (in Swedish), October 31, 2017.

Interview in SVT Aktuellt (in Swedish), November 3.
SVTPlay (Interview starts after 9 min 25 sek).

Previous related Ekonomistas posts (in Swedish):
Finansinspektionens två argument för skärpt amorteringskrav håller inte: (1) Räntekänsligheten
FI:s andra argument håller inte heller: (2) Inkomstkänsligheten

Remissvar med (consultation response, in Swedish, with) Peter Englund

Share Tweet about this on TwitterShare on FacebookEmail this to someoneShare on Google+Print this page

Englund och Svensson avstyrker Finansinspektionens förslag om skärpt amorteringskrav

Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter avstyrks i ett remissvar av Peter Englund och mig.

Motiveringen för förslaget är att högt skuldsatta hushåll skulle kunna komma att minska sin konsumtion kraftigt om räntorna stiger eller vid ett inkomstbortfall och att detta i sin tur skulle kunna förstärka en konjunkturnedgång.

Men, för det första, en konjunkturnedgång skulle normalt mötas med en räntesänkning av Riksbanken, inte en räntehöjning. Detta skulle förbättra högre skuldsatta hushålls kassaflöde mer än lägre skuldsatta. Höga skulder utgör på så vis en slags försäkring mot konjunkturnedgångar, och skulle normalt snarare dämpa än förstärka en konjunkturnedgång. I själva verket ökar höga skulder och rörliga räntor genomslaget för penningpolitiken och ger Riksbanken allt annat lika bättre möjligheter att stabilisera konjunkturen.

För det andra, Finansinspektionens uppfattning att konsumtionen för högt skuldsatta hushåll skulle vara mer inkomstkänslig saknar empiriskt stöd. Den motsägs i själva verket av de vetenskapliga studier av internationella erfarenheter som Finansinspektionen anför till stöd för sin uppfattning.

För det tredje, förslaget innebär ett steg tillbaka mot det tidiga 1980-talets detaljreglerade kreditmarknad, med åtföljande begränsningar av valmöjligheter och välfärd för drabbade hushåll.

Läs hela remissvaret här.
Ekonomista-inlägg med kommentarer och diskussion här.

Share Tweet about this on TwitterShare on FacebookEmail this to someoneShare on Google+Print this page