Debattinlägg med Robert Boije, Dagens Industri, 29 juni 2021.
Professor Erik Hjalmarsson skriver på Di debatt 23 juni att bolånetaket är rimligt och att han inte delar före detta statsminister Göran Perssons syn att taket bör höjas. Hjalmarsson utgår dock från ett alltför snävt perspektiv. Det skriver Robert Boije och Lars EO Svensson i en replik.
Jag uppskattar att Per Lindvall i Realtid ger Robert Boije, Harry Flam, John Hassler och mig rätt i vår kritik av amorteringskraven, men jag håller inte med om att jag eller vi skulle negligera några risker med hushållens skuldsättning eller bostadspriserna.
Replik i Realtid, 4 mars 2021.
“Är verkligen hushållens skulder för höga?“, inlägg, Ekonomistas, inlägg, 8 februari 2021.
Enligt en intervju i SvD den 6 februari vill nya finansmarknadsministern, Åsa Lindhagen, gärna se lägre skulder för hushållen. Men är verkligen hushållens skulder för höga? Vad ska de jämföras med? Hur kan man avgöra om de är för höga eller inte? Vad säger data?
Handelshögskolan i Stockholm har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Riksbankskommitténs betänkande En ny riksbankslag (SOU 2019:46).
Handelshögskolans remissvar har skrivits av David Domeij, Tore Ellingsen och Lars E.O. Svensson.
Op-ed in Dagens Nyheter, November 9, 2019, English translation: The amortization requirements and other credit tightening by Finansinspektionen (FI, the Swedish Financial Supervisory Authority) have large individual and social costs, but according to research they have no demonstrable social benefits. It is irresponsible to push through a credit tightening that fails a cost-benefit analysis, write Robert Boije, Chief Economist, SBAB; Harry Flam, Professor Emeritus, Institute for International Economic Studies; John Hassler, Professor, Institute for International Economic Studies; and Lars E.O. Svensson, Affiliated Professor, Stockholm School of Economics.
Every economic-policy measure should pass a cost-benefit analysis. It should show that the benefits exceed the costs. The FI’s amortization requirements and the other credit tightening that it has achieved fails such an analysis. The credit tightening has obvious, large costs but no demonstrable benefits.
Continue reading
Finansinspektionens amorteringskrav och övriga kreditåtstramning har stora individuella och samhälleliga kostnader, men enligt forskningen ingen påvisbar samhällsnytta. Det är ansvarslöst att driva igenom en åtstramning som inte klarar en nyttokostnadsanalys, skriver Robert Boije, Harry Flam, John Hassler och Lars E.O. Svensson på DN Debatt.
“Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft”, presentation på seminariet “Överdrifter, missförstånd och rena felaktigheter,” Stockholms Handelskammare, 25 september 2019. Bilder powerpoint pdf
“The Swedish FSA’s amortization requirements: Mistaken reasons, negative effects, and reduced resilience,” presentation at Almedalen, Visby, July 2019 (Swedish).
“Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft”, presentation vid ett seminarium i Almedalen 2 juli 2019. Bilder powerpoint pdf. Video.
Finansinspektionen har de senaste åren infört amorteringskrav och genomdrivit en övrig åtstramning på bolånemarknaden. Detta har skett på felaktiga grunder, har negativa välfärds- och fördelningseffekter och försämrar bolånemarknadens funktionssätt. Syftet har varit att öka bolånetagarnas motståndskraft och minska risken för djupare lågkonjunkturer, men i själva verket minskar amorteringskraven motståndskraften och snarast ökar risken för djupare lågkonjunkturer.
“The Swedish FSA draws the wrong conclusions,” reply to op-ed on Dagens Nyheter Debatt, June 17 (Swedish).
Replik publicerad på DN Debatt 17/6:
Riskerna med hushållens skulder har överdrivits. Utländska erfarenheter beskrivs på ett missvisande sätt. Amorteringskraven har införts på felaktiga grunder. De drabbar nya bolånetagare utan hög inkomst eller förmögenhet, särskilt unga. De minskar också hushållens motståndskraft mot inkomststörningar. Continue reading
“The FSA’s amortization requirements: Should they be abolished?“, discussion on Swedish Radio with Mikael Kulle and Henric Braconier (Chief Economist at the Swedish FSA), May 29, 2019 (Swedish).
I P1 morgon med Mikael Kulle och Henric Braconier, 29 maj 2019.
“The FSA’s amortization requirements: Mistaken reasons and negative effects,” report to the Stockholm Chamber of Commerce, May 27, 2019 (Swedish).
Finansinspektionen har de senaste åren infört amorteringskrav och genomdrivit en övrig åtstramning på bolånemarknaden. Detta har skett på felaktiga grunder, har negativa välfärds- och fördelningseffekter och försämrar bolånemarknadens funktionssätt. Syftet har varit att öka bolånetagarnas motståndskraft och minska risken för djupare lågkonjunkturer, men i själva verket minskar amorteringskraven motståndskraften och snarast ökar risken för djupare lågkonjunkturer. Detta hävdar jag i en rapport till Stockholms Handelskammare som presenteras idag. Rapporten. Bilder powerpoint pdf. Video.
Media: DI DN1 DN2 SvD