Category Archives: Ekonomistas

Englund och Svensson avstyrker Finansinspektionens förslag om skärpt amorteringskrav

Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter avstyrks i ett remissvar av Peter Englund och mig.

Motiveringen för förslaget är att högt skuldsatta hushåll skulle kunna komma att minska sin konsumtion kraftigt om räntorna stiger eller vid ett inkomstbortfall och att detta i sin tur skulle kunna förstärka en konjunkturnedgång.

Men, för det första, en konjunkturnedgång skulle normalt mötas med en räntesänkning av Riksbanken, inte en räntehöjning. Detta skulle förbättra högre skuldsatta hushålls kassaflöde mer än lägre skuldsatta. Höga skulder utgör på så vis en slags försäkring mot konjunkturnedgångar, och skulle normalt snarare dämpa än förstärka en konjunkturnedgång. I själva verket ökar höga skulder och rörliga räntor genomslaget för penningpolitiken och ger Riksbanken allt annat lika bättre möjligheter att stabilisera konjunkturen.

För det andra, Finansinspektionens uppfattning att konsumtionen för högt skuldsatta hushåll skulle vara mer inkomstkänslig saknar empiriskt stöd. Den motsägs i själva verket av de vetenskapliga studier av internationella erfarenheter som Finansinspektionen anför till stöd för sin uppfattning.

För det tredje, förslaget innebär ett steg tillbaka mot det tidiga 1980-talets detaljreglerade kreditmarknad, med åtföljande begränsningar av valmöjligheter och välfärd för drabbade hushåll.

Läs hela remissvaret här.
Ekonomista-inlägg med kommentarer och diskussion här.

Englund and Svensson reject Riksbank’s proposal for target variable and variation band

Consultation response to the Riksbank’s memorandum “Change of target variable and introduction of variation band”

Peter Englund and Lars E.O. Svensson, Stockholm School of Economics    pdf   Swedish   Ekonomistas

The Riksbank’s proposal for a change of target variable and the introduction of a variation band is rejected. There is no urgent need for these changes now, and it is inappropriate to forestall the parliamentary committee that currently reviews the monetary policy framework, including the issue of the choice of target variables and a possible variation band. The proposal for introduction of a variation band is specifically rejected. It does not serve any purpose and can, in practice, create a significant ambiguity about the inflation target, result in less effective anchoring of inflation expectations, and make it more difficult both to evaluate the Riksbank’s target achievement and to hold the Riksbank accountable for fulfilling the monetary policy goals.  Continue reading →

Remissvar på Riksbankens PM om “Byte av målvariabel och introduktion av variationsband”

Peter Englund och Lars E.O. Svensson, Handelshögskolan i Stockholm    pdf   English   Ekonomistas

Riksbankens förslag om byte av målvariabel och introduktion av ett variationsband avstyrks. Det finns inte något akut behov av dessa förändringar nu och det är olämpligt att föregripa den parlamentariska kommitté som gör en översyn av det penningpolitiska ramverket som bl.a. innefattar valet av målvariabel och eventuellt variationsband. Förslaget om introduktion av ett variationsband avstyrks speciellt. Det fyller inte någon funktion och kan i praktiken skapa en betydande oklarhet om penningpolitikens mål, ge ett sämre ankare för inflationsförväntningarna samt försvåra såväl en utvärdering av måluppfyllelsen som ett ansvarsutkrävande av Riksbanken.  Continue reading →

Svar på Goodfriend och Kings utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015

Remissvar på Goodfriend och Kings utvärdering av Riksbankens penningpolitik (English summary)

Jag instämmer i utredarnas kritik att Riksbanksmajoriteten med en problematisk strategi fört en för stram penningpolitik efter 2011 och medvetet ha utnyttjat överoptimistiska inflationsprognoser för att motivera en högre ränta. Jag avvisar utredarnas påstående att majoritetens stora penningpolitiska åtstramning 2010-2011 skulle varit rimlig i ljuset av tillgänglig information och återhämtningen efter krisen. Jag avvisar också utredarnas påstående att minoriteten i det stora hela skulle ha godtagit åtstramningen, eftersom den vid varje möte röstade för en måttligt lägre ränta och räntebana. Minoriteten följde en enkel och robust handlingsregel. Enligt denna skulle ränta och räntebana sänkas ett steg vid varje möte så länge som inflationsprognosen låg under målet och arbetslöshetsprognosen låg över arbetslöshetens långsiktigt hållbara nivå. Detta framkommer tydligt i protokoll och tal. Minoritetens lägre ränta och räntebana var således bara det första steget, inte det enda steget, mot en väl avvägd penningpolitik. Utredarnas rekommendationer kommenteras utförligt i mitt remissvar, men jag ser inte att deras rekommendationer skulle lösa problemen med den svenska penningpolitiken. För att lösa problemen bör Finansutskottet förtydliga Riksbankens i Riksbankslagen och dess förarbeten formulerade mandat till att vara prisstabilitet och full sysselsättning, stärka den demokratiska kontrollen av Riksbanken samt ytterligare klargöra Sveriges genomtänkta ansvarsfördelning för makrotillsyn.  Continue reading →

Response to Goodfriend and King’s review of Riksbank monetary policy 2010-2015

Consultation response (in Swedish) (Swedish summary)

I agree with Goodfriend and King’s criticism that the Riksbank majority, because of concerns about household debt, pursued too tight monetary policy after 2011 and deliberately used over-optimistic inflation forecasts to justify a higher policy rate. I reject Goodfriend and King’s claim that the majority’s large monetary tightening 2010-2011 was justified in the light of available information and the recovery after the crisis. I also reject Goodfriend and King’s claim that the tightening 2010-2011 was broadly accepted by the minority (Karolina Ekholm and me), because we at each policy meeting only voted for a moderately lower policy interest rate and policy-rate path.The minority followed a simple and robust policy rule. According to this, the policy rate and policy-rate path should be lowered one step at each meeting, as long as the inflation forecast was below the target and the unemployment forecast was above the long-run sustainable unemployment rate. This is clear from the minutes and speeches. The minority’s lower policy rate and policy-rate path at each policy meeting was thus just the first step, not the only step towards a well-balanced monetary policy. Goodfriend and King’s recommendations are commented in more detail in my consultation response, but I do not see that their recommendations would solve the problems with Swedish monetary policy. In order to solve the problems the Finance Committee should clarify that the Riksbank’s mandate, as formulated in the Riksbank Act and its preparatory works, is price stability and full employment. The Finance Committee should also strengthen the democratic control of the Riksbank and further clarify assignment of responsibilities in the current well thought-out framework for macroprudential policy.  Continue reading →

Goodfriend and King misreport the monetary policy stance of the minority

In their review of Riksbank monetary policy, Goodfriend and King make a big point of the minority (Karolina Ekholm and me) having voted for policy rates only 0.25 percentage point below the majority and use that to argue that the rate hikes 2010-2011 were “broadly accepted by all members of Executive Board.”  But they fail to report that the monetary policy stance, appropriately measured, that the minority voted for was substantially more expansionary than the majority’s (not to speak of that it was only a first step of several needed in a move toward a better monetary policy). They thus fail to report the position of the minority correctly. For instance, in September 2011, the minority voted for a policy stance equivalent to a repo rate 1.5 percentage point lower the next 4 quarters than the majority’s stance.  Continue reading →

Update: The Riksbank’s target achievement does not look better with CPIF and CPIX inflation, or with HICP inflation

Update of previous post, now with data through March 2015 and with HICP inflation. CPIF inflation has an upward bias, since it excludes the effect on inflation of mortgage rates trending down but includes the effect of housing prices trending up. Nevertheless, counter to what is sometimes argued, the Riksbank’s target achievement does not look better with either CPIF and CPIX inflation, or with HICP inflation.

Update of comparison of monetary policy in Sweden, the Eurozone, the UK, and the US

A previous post has been updated with new figures comparing the policy rates, inflation rates, and real policy rates in Sweden, the Eurozone, the UK, and the US. The Riksbank’s real policy rate increased by 3.5 percentage points to plus 1 during 2010-2011, whereas the real policy rates stayed low and negative in the other economies. According to this measure, the Riksbank’s policy was extremely tight during 2010-2013. More recently, the real policy rates has fallen in Sweden and risen in the other economies except the US.  Continue reading →

Harry Flam: Missing minutes of Riksbank monetary policy meeting

This is an English translation of an Ekonomistas post.

The current Riksbank monetary policy is inconsistent. This creates uncertainty, which in turn weakens the efficiency of monetary policy. The detailed minutes of the monetary policy meetings are an important part of the Riksbank’s communication policy. Oddly enough, such minutes are missing from the Riksbank’s latest monetary policy decision, creating additional uncertainty about monetary policy. It is important that monetary policy is clear and credible. This increases the Riksbank’s power to create consensus among economic decision makers about the economic outlook and thereby reduce uncertainty, which is good for the economy.

Continue reading →

Stefan Palmqvist: A contradictory monetary policy

This is an English translation of a Swedish Ekonomistas guest post  by Stefan Palmqvist, PhD, who works as an advisor at Finansinspektionen (the Swedish Financial Supervisory Authority). The opinions expressed are his own and not necessarily those of anyone else at Finansinspektionen.

In a post on Ekonomistas (in Swedish), Mats Persson discusses if the Riksbank should use more weapons than the repo rate. Mats argues that such actions would not do any harm at present, but that they also would not do much good. I mean that they certainly can do harm. The Riksbank’s current interest rate path indicates that the repo rate will be increased, while the Riksbank at the same time buys government bonds to bring down interest rates in general and to weaken the krona. With such a contradictory monetary policy the Riksbank’s possibility to influence expectations is reduced, which in turn can make it difficult to achieve the inflation target.  Continue reading →

“A very expansionary monetary policy” – ignorance or disinformation?

English translation of Ekonomistas post.

An odd thing is the Riksbank’s repeated assertions, if not nagging, about how expansionary the Riksbank’s monetary policy is supposed to be. “A very expansionary monetary policy,” it says in the Monetary Policy Update December 2014, and so said the Governor Ingves at the press conference after the policy announcement. But according to what criterion would monetary policy be expansionary? According to standard criteria, including comparisons with other countries, the Riksbank’s monetary policy is by no means expansionary, but by all accounts quite contractionary. One may ask whether the Riksbank’s repeated assertions are due to ignorance or is an example of disinformation.  Continue reading →