Category Archives: Ekonomistas

Dubbelkommando och lagreglering skulle ge makrotillsynen försvårat ansvarsutkrävande och sämre effektivitet och handlingskraft

In ett  remissvar avstyrker Peter Englund och jag regeringens förslag om dubbelkommando av makrotillsynen och lagreglering av bolån och amorteringskraven som presenterats i Finansdepartementets promemoria ”Utveckling av makrotillsynsområdet” (Fi2025/01375). Regeringen lyckas inte påvisa något problem med nuvarande ordning, som fungerar bra. Varför försöka lösa ett problem som inte finns och därmed skapa nya problem? Förslagen skulle ge makrotillsynen försvårat ansvarsutkrävande och sämre effektivitet och handlingskraft.

Sverige har en föredömligt tydlig, ändamålsenlig och välmotiverad uppdelning mellan berörda myndigheter av ansvar, beslutsrätt och verktyg för att upprätthålla den finansiella och makroekonomiska stabilitet samt hantera kriser. Denna uppdelning har fungerat bra. Trots detta föreslår Finansdepartementets promemoria ändringar i ansvarsfördelningen för makrotillsynen som skulle innebära ett mycket problematiskt dubbelkommando i makrotillsynen som skulle försvåra ansvarsutkrävande och försämra effektivitet och handlingskraft. I vårt remissvar avstyrker vi detta förslag.

Dessutom föreslå regeringen att låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder ska regleras i lag, vilket genom sämre flexibilitet skulle ytterligare försämra effektivitet och handlingskraft. Makrotillsynen rör tekniska och svårbedömda frågor som är olämpliga för valkampanjer och riksdagsbeslut. Vi avstyrker även detta förslag.

Promemorian föreslår också vissa ändringar av de låntagarbaserade makrotillsynsåtgärderna, lånetak och amorteringskrav. Vårt remissvar behandlar inte dessa specifika förslag. Våra respektive ställningstaganden beträffande dessa åtgärder framgår av makrotillsynsutredningens betänkande (SOU 2024:71) med ett särskilt yttrande av mig.

Se Ekonomistas för en utförligare sammanfattning.

Läs hela remissvaret här.

Svar från övriga instanser som regeringen har remitterat promemorian till finns här.

Särskilt yttrande till utredningen om Reglering av hushållens skulder (SOU 2024:71)

Ekonomistas-inlägg 2024-11-04 (Swedish only)

I egenskap av sakkunnig till utredningen om Reglering av hushållens skulder (SOU 2024:71) har jag skrivit ett särskilt yttrande till utredningen. I yttrandet stöder jag kommitténs förslag i kapitel 9 om en tydligare rambestämmelse, regeringens medgivande, ett högre bolånetak om 90 procent samt ett enhetligt amorteringskrav om 1 procent för belåningsgrader över 50 procent.

Men jag avstyrker bestämt ett införande av ett skuldkvotstak.

Utöver kommitténs förslag tillstyrker jag ett bolånetak på 95 procent för förstagångsköpare, definierade som de som inte ägt en primär bostad i Sverige de senaste tio åren.

Läs mer på Ekonomistas.

Amorteringskraven snedvrider och utestänger: Uppdatering

Amorteringskraven snedvrider och utestänger: Uppdatering“, inlägg, Ekonomistas, 13 april 2021.

Trots att amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och medför stora individuella och sociala kostnader (se härhär och här) har Finansinspektions generaldirektör Erik Thedéen meddelat på DN-debatt att det tillfälliga undantaget från amorteringskraven löper ut i augusti. Amorteringskraven har stora och individuella kostnader, i och med att de snedvrider bostadsmarknaden och skapar höga trösklar för inträde för bostadssökande som saknar hög inkomst, förmögenhet och rika föräldrar, särskilt unga. De utestängs från bostäder som de mycket väl skulle ha råd med. Detta visas här med nya beräkningar – uppdaterade från 2017 till 2019 – av boendebetalningar och minsta inkomst för att få lån med olika amorteringsalternativ för en genomsnittlig etta i Stockholm kommun 2019 (”Stockholmsettan”). Den minsta inkomsten jämförs med inkomstfördelningen för 25–29-åringar i Stockholms kommun under 2019. Dessa beräkningar för 2017 har betecknats som ”överdrivna” av Thedéen.

Är verkligen hushållens skulder för höga?

Är verkligen hushållens skulder för höga?“, inlägg, Ekonomistas, inlägg, 8 februari 2021.

Enligt en intervju i SvD den 6 februari vill nya finansmarknadsministern, Åsa Lindhagen, gärna se lägre skulder för hushållen. Men är verkligen hushållens skulder för höga? Vad ska de jämföras med? Hur kan man avgöra om de är för höga eller inte? Vad säger data?

Replik på DN Debatt: Finansinspektionen drar fel slutsatser

Replik publicerad på DN Debatt 17/6:

Riskerna med hushållens skulder har överdrivits. Utländska erfarenheter beskrivs på ett missvisande sätt. Amorteringskraven har införts på felaktiga grunder. De drabbar nya bolånetagare utan hög inkomst eller förmögenhet, särskilt unga. De minskar också hushållens motståndskraft mot inkomststörningar. Continue reading